Då var det dags för fortsättning, vi var således på plats hos säljaren igen och han var borta! Trots att han sa att han skulle vara där tills vi kom tillbaka!
Men Filip fick tag i honom på telefon och han sa att han skulle komma direkt. Tiden gick och vid 16:15 dök han upp! Filip hade då tagit en promenad längs gatan så jag fick äran att ställa frågan till säljaren:
Har pengarna anlänt och får vi åka hem med bilen?!?!?
Svaret blev:
Nej, pengarna är inte på kontot… Men han hade ringt sin bank och de kunde se pengarna i sin ände och säljaren skulle få dessa dagen efter, så vi fick OK på att köra hem med bilen!!!
Jipppiiiie!! Filip var inte i närheten, men jag skickade två mess till honom kl. 16:16:
– Kom nu!!!!
– Det är ok att åka!
1 minut senare kom en jublande och lättad Filip springandes in på området 🙂
Plåtarna skruvades fast på bilen och vi var redo att åka vid 16:30. Jag ville då börja köra hemåt så fort som möjligt och stanna och käka utmed vägen, men säljaren tipsade om ett ställe i närheten som hette XXL, så vi traskade dit. Det var då 10 timmar sedan vi käkade senast… Vi var väääääldigt hungriga och törstiga då!
Kändes som att vi hamnade på rätt ställe när man kollade i menyn 🙂
Galna laddningar!
Jag tog dock en L-Schnitzel och Filip en XL
Blev perfekta laddningar, det var riktigt gott att sitta ner och käka i lugn och ro och veta att affären var i hamn!
Filips lilla Schnitzel
Vi satt där en bra stund och njöt, sedan begav vi oss till flygplatsen för att lämna tillbaka hyrbilen. Vi stannade till vid en mack, tankade och kollade luften i däcken på Amperan så vi slapp fundera på det inför Autobahn. Det gick även väldigt snabbt och smidigt att lämna tillbaka hyrbilen, så vi kom nog iväg vid 18:30-tiden.
Vi kikade på att ta färjan mellan Rostock- Gedser, men vi låg lite fel i tidsschemat, så vi satsade på att ta färjan mellan Rödby och Puttgarden som går med täta avgångar.
Det blev full fart på Autobahn till slut och vi testade toppfarten på 169km/h, marschade runt 150 där det var fri fart. Fungerade riktigt bra även om däcken inte var i bästa skick. Den tyska definitionen på bra däck är tydligen så, att så länge de är godkända, så är det bra däck. Så de ska bytas innan reg.besiktningen för att inte riskera att den inte blir godkänd.
Avsaknaden av vätska under dagen gjorde att vi fick stanna och shoppa lite på en mack utmed vägen, så vi tog ett depåstopp i ”Stolpe” vid 20:20-tiden. Passade på att beundra bilen lite då också:
Jag tycker att den är riktigt snygg!
Skylten på sned, men de ska ju snart bort ändå
Efter detta så var det Pers tur att köra Ampera
Vi rullade på och här är en bild från 22:41, då var vi i ”Fehrmarn”
Vi tog ett tankstopp strax innan Puttgarden och tack vare det missade vi nog en färja med någon minut, så vi fick vänta ca 30 minuter på nästa.
Några framför oss hade visst köpt sig en BMW 7-serie, hade också tillfälliga skyltar.
Kl. 23:18 stod vi på färjan! Gott med en liten paus!
Efter färjan så var det passkontroll och de danska poliserna var rätt nitiska och inte så gästvänliga… Vi fick visa passen och de ville till och med kolla i skuffen.
Resten av resan blev en transportsträcka. Här en bro i Danmark…
Faktum är att det var grymt bra vägar i Danmark, stor del av sträckan var det 130km/h på, så det gick snabbt att komma fram till denna bro. Äntligen Sverige!
Vid 2-tiden betalade vi 365kr i broavgift, de trevliga poliserna kollade passen och jag fick blåsa. De hade det lugnt, var inte mycket trafik vid den tiden.
Vi hämtade upp bilen vi körde med till Halmstad på morgonen och sedan bar det av hemåt vid 03:30-tiden.
Här är några bilder från Amperan när Filip kom hem:
Han premiärladdade direkt!
Batteriet var ju tomt när vi började och med tanke på att det gick fort hem, så tycker jag att snittet på 0.66 är riktigt bra!
851.3km körde vi!
Här skymtas Filips Leaf i bakgrunden också.
Det största tillbudet för min del under resan var naturligtvis under den sista milen hem när jag körde min i3:a. Ett rådjur hoppade upp framför bilen så jag fick tvärnita…
Några kilometer senare såg jag bara ett antal djur i ögonvrån på vänstersidan, antingen var det ett par älgar, eller vildsvin i diket. Var på samma ställe som mina föräldrar körde på en älg i höstas.
Var rätt skönt att komma hem, klockan stod då på 04:30. Så det blev måååånga timmar utan riktig sömn…
Satte klockan på 8 för att inte bli allt för sen till jobbet. Men hörde inte ens klockan ringa… Vaknade ganska pigg, men då stod klockan på 10:20…
Det här var ett dygn jag aldrig kommer att glömma, i efterhand kommer jag att minnas det som en riktigt kul upplevelse, även om det bitvis var riktigt jobbigt.
Någon funderar säkert på om jag skulle vilja göra om det, mitt svar är då:
Absolut! Men jag hade nog satsat på att göra det som en minisemester med några hotellnätter och så skulle jag helst önskat att åka runt och kolla bland lite bilhandlare som ligger i lite mindre samhällen. Man bör dock ha kollat upp så mycket som möjligt innan resan, guld värt att göra som Filip hade gjort, så man inte råkar köpa en bil med tveksam historik.
Vem vet, det kanske blir en resa för mig ned och hämta en Ampera i Holland i sommar?
Jag får passa på att tacka Filip att jag fick möjligheten att hänga med på resan!
Jag ska försöka mig på att göra ett litet Ampera-reportage här framöver. Det är faktiskt en riktigt intressant bil för rimliga pengar!